Finländska utgrävningar i Petra

Finländska utgrävningar av ett bysantinskt pilgrimskloster utanför Petra, Jordanien

av Jeanette Lindblom

jabal_harun

Sedan år 1997 har ett finländskt arkeologiskt projekt pågått på och runt berget Jabal Hârûn ca. 5 km utanför den forna staden Petra i Jordanien. Bakgrunden till projektet är fynd gjorda vid amerikanska utgrävningar inne i själva Petra i början av 1990-talet.

Petra betraktades länge av forskare som en okristen avkrok vars blomstringstid redan under senantiken hade dalat och som hade avfolkats kraftigt efter en stor jordbävning som drabbade området år 363, för att slutligen få sin dödsstöt av jordbävningen år 551. Amerikanska arkeologiska utgrävningar i början av 1990-talet påvisade dock motsatsen och klargjorde att dessa antaganden var felaktiga. Man hittade inte enbart en stor kyrka byggd på 500-talet, utan snubblade även över ett arkiv med förbrända papyrusrullar i ett av byggnadens sidorum. Senare har även flera mindre kyrkor återfunnits, vilket visar att staden både var kristen och hade en aktiv befolkning åtminstone in på 600-talet.

Fyndet av förkolnade papyri som hittades 1993 fick betydelse inte endast för förståelsen av Petras senantika och bysantinska historia utan var även startpunkten för det finländska forskningsprojektet i området. En av få experter i världen på att öppna, konservera och studera förkolnade papyrus var då Jaakko Frösèn vid Helsingfors universitet. Undersökningen av Petra papyrus dokumenten kom således att delas mellan ett amerikansk och ett finländsk forskningsteam.

De förkolnade papyri kommer från ett arkiv där den tidigaste identifierade dateringen härrör sig från år 513 och den senaste från 592. Inte äns jordbävningen år 551 innebar alltså något större avbrott i livet och verksamheten i Petra. Dokumenten innehåller olika former av transaktioner gällande markegendom, giftermål och dylikt.

Ett av de intressantare papyri innehöll ett icke verkställt testament av en av traktens märkesmän och förmögna personligheter. Ur texten framgår att denna Obodianos i samband med en svår sjukdom lät sammanställa ett donationstestament där han delvis donerar en stor summa till ett sjukhus inne i själva Petra, men även beviljar en betylig summa till vad som i dokumentet kallas ‘översteprästen Arons hus’. Vad denna beteckning syftade på var oklart, men ur texten kunde tolkas att ifråga varande byggnad troligen inte låg inne i själva Petra.

Olika tidigare sonderingar i trakten hade redan konstaterat att det låg en större ruin på bergesplatån på Jabal Hârûn (Aarons berg), nedanför det som idag är en muslimsk helgedom med en kenotaf för Aaron uppe på bergets högsta topp. Efter att olika bitar av ekvationen och annan befintlig information plockats ihop ledde spåren alltså till Jabal Hârun där ett findlänskt arkeologiskt team erhöll utgrävningstillstånd för att undersöka om denna ruin eventuellt kunde ha ett samband med det ‘översteprästen Aarons hus’ som nämns i Obodianos testament.

En första rekognoserings och kartläggningsexpedition verkställdes sommaren 1997 och de egentliga utgrävningarna utfördes mellan åren 1998 och 2003, med kompletterande utgrävningar år 2005 och 2007. Projektet har främst finansierats av Emil Aaltonens fond och Finlands Akademi och är administrativt en del av en spetsforskningsenhet vid Helsingfors universitet med namnet Ancient and Medieval Greek Documents, Archives and Libraries under ledning av prof. Jaakko Frösèn.

Redan under den första utgrävningssäsongen framkom det att ruinområdet innehöll inte endast ett mindre kapell utan även en stor kyrka som ursprungligen har haft formen av en basilika och som var i storleksklass med den av amerikaner utgrävda biskopskyrkan inne i själva Petra där de brända papyri hittades. Formen på altaret i kapellet indikerade dessutom att det möjligen i något skede har använts som relikvarium. Då man även i närheten därav fann fragmentet av en inskription med texten ]ARON stod det rätt klart att detta byggnadskomplex var det ‘översteprästen Aarons hus’ som det förkolnade papyrus testamentet refererade till.

Utgrävningarna klargjorde att det är fråga om ett ecclesiastiskt byggnadskomplex, men det var antagligen inte ett regelrätt kloster eftersom egentliga munkceller inte har återfunnits. Däremot omgärdas den norra innergården av en rad rum vilka kan ha fungerat som inkvartering av resande. Komplexet har alltså troligen fungerat som pilgrimscentrum, möjligen med ett mindre antal munkar (eventuellt med anknytning till något närliggande egentligt kloster) för att bedriva verksamheten. Detta kan förklara varför dokumentet från Petra endast använder den allmänna beteckningen hus när den omtalar platsen, eftersom det inte fanns något speciellt grekiskt uttryck för ett pilgrimscentrum.

Byggnadskomplexet har genomgått flera faser av förstörelse och ombyggnad. Under sin blomstringsperiod bestod det dock av en basilika formad kyrka, ett sidokapell med en symbolisk dopfont, service- och förvaringsutrymmen och en köksanvdeling i den sydvästliga delen av området (där bl.a. delar av en mjölkvarn hittats), samt ett möjligt vaktttorn och en vinge in norr med ett dussintal rymliga rum som alltså troligtvis fungerat som pilgrimshostel.

Komplexet är delvis byggt på resterna av en nabateisk-romersk byggnad, men det kristna pilgrimcentret började byggas under senare hälften av 400-talet. Det genomgick flera byggnadsfaser men var i mer eller mindre aktiv använding, trots jordbävningsskador, brand, ombyggnader och förminskning av kyrkorummet m.m., möjligen ända fram till början av 800-talet, varefter området sakta verkar ha förfallit och endast erhållit sporadiska besök. Vissa tecken tyder dock på ett tillfälligt återupplivande av aktiviteter i området under korstågstiden.

Många av fynden avslöjar komplexets kyrkliga karaktär.Bl.a. hittades en mängd fragment av kyrklig marmordekor. Bland fynden återfinns även några fragment av grekiska inskriptioner och textfragment målade på stucco som visade sig vara ett citat av Psalm 91 från Gamla Testamentet. En rätt stor mängd glasfragment har hittats varav ungefär hälften härstammar från olika typer av glaslampor, såväl enskillt hängande vasformade lampor som s.k. polykandelon lampor där flera glaslampor infattats i en lampkrona av metall. Speciellt polycandela associeras ofta till kyrkorum men båda typerna användes såväl ecclesialt som för att lysa upp andra utrymmen.

Ett annat fynd som avslöjar en kristna och monastiska anknytning är den stora mängd fiskben som återfanns i en avfallshög utanför södra muren. Denna mängd fiskben var något oväntad uppe på en bergsplatå i ett semi-öken område långt från fiskevatten, men pekar på den möda man gjort sig för att till platsen frakta lämplig föda för kristna dietregler.

I det ursprungliga nartex området framför kyrkan hittades en stor golvmosaik med en jaktscen. Mosaikens tillkomst har förknippats med byggnadsfaser på 500-talet, men den har antagligen varit synlig ända in på 700-talet eftersom den har spår av såväl ikonoklasmens som Islams negativa inställning till avbildning av levande varelser. Stora partier av mosaikens människo- och djurmotiv har nämligen avlägsnats och ersatts med oordnade mosaikbitar. Huvuddragen i det ursprungliga motivet är dock fortfarande synliga.

Parallellt med utgrävningarna på bergsplatån pågick ett arkeologiskt survey projekt för att kartlägga forna männskliga aktiviteter i området kring berget. Bl.a. kartlades spåren av bevattningssystem för jordbruk i det torra klimatet. Dessa omfattar främst system av stenmurar för att dämma upp regnvatten i de olika wadin (bäckar som fylls endast under regnperioden) och på så sätt intensifira användningen av den sparsamma nederbörden. Över lag hittades i området olika typer av spår och lämningar från stenåldern fram till modern tid.

Delresultat i varierande ämnen, såsom epigrafik, keramik, glas, fotogrammetrisk behandling av arkeologisk data m.m., har presenterats i en rad artiklar samt på internationella kongresser och i samband med en uställning i Helsingfors år 2002. De slutliga forskningsresultaten kommer att presenteras i tre monografier varav den första delen som berör pilgrimscentrets kyrkobyggnad och kapell redan har utkommit:  Petra – The Mountain of Aaron, I: The Church and the Chapel (Zbigniew T. Fiema and Jaakko Frösén, Societas Scientarium Fennica, Helsinki 2008). Del två kommer att behandla fynden från övriga delarna av byggnadskomplexet, medan del tre redogör för de arkeologiska markundersökningarna i området kring Jabal Hârûn. Projektet har även en egen hemsida med mera information och bildmaterial: www.fjhp.info/mainpage.htm .

Spetsforskningsenhet Ancient and Medieval Greek Documents, Archives and Libraries har även en egen hemsida: www.helsinki.fi/hum/kla/papupetra/ . Där kan man även hitta en länk med information om de förkolnade papyri från Petra. De första volymenrna av editerade texter har utkommit i: The Petra Papyri I (eds. J. Frösén, A. Arjava, M. Lehtinen, American Center of Oriental Research Publications 4. Amman 2002), och The Petra Papyri III (eds. A. Arjava, M. Buchholz, T. Gagos, American Center of Oriental Research Publications 5. Amman 2007).

(Originally published on December 10, 2010)

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s