Byzantium, alt-right and hooliganism

As our readers will know, the Nordic Byzantine Network is not only preoccupied with the study of Byzantium as such, but also with the metahistory of its past and contemporary use. Such was, for instance, the topic of a two-day workshop in Stockholm last November, and is the focus of the Byzantine receptions network where several of our own members are active.

A topic that we have previously noted on this page is the possibility of Byzantium becoming a battering ram in contemporary political debates. In a sense, it is surprising that it has not already happened. Still to Anders Behring Breivik, Vienna and Tours rather than Constantinople served as sources of inspiration in the alleged fight against Islam; but as anti-Muslim sentiment in Europe takes on a more coherent form, partly in opposition as well as imitation of contemporary pan-islamism, it is tempting to predict an imminent wave of renewed interest for Byzantium among the so-called alt-right. As one of our members has just noted, this might indeed be the case.

If Byzantium were to gain a new role as a political mark of identification, this would of course not be the first time. In the Balkans, where communities keep identifying along the borders of the bygone Habsburg, Byzantine and Ottoman Empires, Byzantium has never ceased to be a political reality – it is part of an everyday culture of symbols, rituals, and narratives. For all of Greece’s efforts to identify with its Classical past, it remains a post-Byzantine as much as post-Ottoman state. In a recent basketball match between the Athenian team Olympiakos against the Istanbul team of Fenerbahçe, Greek fans sported t-shirts featuring the image of a minaret-less Hagia Sophia and the caption “Constantinople”.

Istanbul – or Constantinople – has in fact provided Greece with two football teams with considerable fan bases in Thessaly and Macedonia: the PAOK (Πανθεσαλονίκειος Αθλητικός Όμιλος Κωνσταντινουπολιτών) and the AEK (Αθλητική Ένωσις Κωνσταντινουπόλεως), both founded less than a hundred years ago when the city was still home to hundreds of thousands of Greeks. The AEK, which roughly translates as “Athletic Union of Constantinople”, features the Palaologean double-headed eagle in black against a golden background, just like the official flag of the Ecumenical patriarchate in Constantinople. The two Constantinopolitan teams met in the 75th Greek cup finale just two days ago, and as can be seen from the picture gallery here the iconography can sometimes be far blunter.

A recent visit to the picturesque Thessalian town of Trikala, situated between the Meteora and Vissarion monastic complexes, also added an extra twist to the implications of Byzantine history: here local AEK fans seem to have made it a habit to smear down the old Ottoman mosque – a work by the famous Sinan and now a museum – with their signature and the Greek word for “swine”:

IMG_1584.jpg

The difference between these and similar outbursts that we might tentatively find coming from the far right in Western Europe is that where both Byzantium, Islam, and their long history of encounters and confrontations remain a lived reality in the Balkans and Eastern Mediterranean, in the West they are more likely to actualise other and totally different historical conflicts. Already nineteenth-century conservatives showed an interest in the notion of Byzantium as a bulwark against Islam; during and after the Crimean war this went hand in hand with the same kind of rampant Slavo- and Russophilia, mixed with Occidentalism, as can be seen in many parts of the alt-right movement today.

The piece linked to above is not unaware of the problems that a Byzantine infatuation might cause, such as the pro-Orthodox, and consequently anti-Western, stance that might follow, or the possibly bad example of an empire that, for all of its exemplary conservatism, ultimately succumbed to the Muslim Turks. In an age of alternative truths we should perhaps not expect this inconvenient course of events to bother those who wish to exploit the concept. But it does raise important questions on how far right the West can actually go until it turns totally Eastern.

OH – with thanks to Jakob Törneke, Dimitris Agoritsas, and George Winter

Posted in Uncategorized | Tagged , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Byzantine spaces

Uppsala University is happy to host the conference “From the Human Body to the Universe: Spatialities of Byzantine Culture” on May 18-21, 2017. More info here.

The arranger is Myrto Veikou, whose recent article on the topic was published in the last issue of the Scandinavian Journal of Byzantine and Modern Greek Studies.

Posted in events, publications | Tagged | Leave a comment

Armenian days in Uppsala

On March 14-16 the Text and Narrative project will be hosting a series of Armenian Studies lectures in Uppsala, followed by a workshop. All are invited to attend.

On Tuesday, March 14, at 17:00 Theo van Lint, Calouste Gulbenkian Professor of Armenian Studies in Oxford, will hold a public lecture on the topic “The Role of the 11th-Century Nobleman Grigor Pahlawuni Magistros in Armenia’s Culture, Church and Politics”. (Engelska parken 2-0076)

On Wednesday, March 15, at 16:00 Emilio Bonfiglio from the institute of Byzantine and modern Greek studies in Vienna will hold a Patristics seminar on the topic “Armenian Translations of Patristic Texts”.

On Thursday, March 16, from 10:00 to 17:00 a workshop on new research will take place at Engelska parken 16-1059. It will be open to the public.

Posted in events | Tagged , , | Leave a comment

Kurs i klassisk armeniska vid Uppsala universitet

I vår finns en unik möjlighet att läsa en kurs i klassisk armeniska vid Uppsala universitet. Det är grekiskans post-doc AnnaLinden Weller som ger kursen under första halvan av vårterminen 2017. Kursen ges på engelska och beskrivs så här:

This course offers a basic introduction to the Classical Armenian language, designed to acquaint specialists in Late Antiquity and Byzantium with the tools to explore Armenian subjects in their research. It will provide an overview of grammar and syntax and introduce students to the process of reading actual Classical Armenian prose. In addition it will offer some history of the interaction between the Armenian plateau and the Greek-speaking world of Late Antiquity.

Kursinformation: http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kurser/?kKod=5AS750&typ=1

En sen anmälan till kursen kan göras på antagning.se. För frågor, kontakta gärna annalinden.weller@lingfil.uu.se.

Posted in events | Tagged , | Leave a comment

Om Istanbuls bysantinska monument

img_9156

På vår gamla hemsida fördes vid något tillfälle frågan på tal om huruvida freskerna i Chorakyrkan (Kariye Camii) i Istanbul lider under tilltagande fuktskador. Fotografier som tagits under tre besök, 2004, 2007 och 2011 visade att den blå färgen alltmer bleknat bakom vad som såg ut att vara salt- eller kalkavlagringar. Det är därför med viss lättnad som vi kan meddela att byggnaden sedan två år genomgår en grundlig renovering, även om den senare för närvarande inskränker sig till exteriören och det gamla naos. Freskerna kan tillsvidare ännu beskådas, och en exkursion under Svenska forskningsinstitutets ledning den 2 november i år tycktes bekräfta våra tidigare iakttagelser.

 

Med desto större betänksamhet hade vi skäl att begrunda den renovering som det s k Porfyrogennetospalatset (Tekfur Saray) genomgått ett stycke därifrån. De som har företagit vandringar längs stadsmuren torde erinra sig ruinerna av denna sekulära bysantinska byggnad, förmodligen ett annex till det närliggande Blachernai-palatset och uppförd i anslutning till stadsmuren. De lokala myndigheterna har här företagit sig att “renovera” ruinen på ett sätt som inte längre gör den till någon ruin, och som för tankarna till den likaledes okänsliga restaurering som stadsmuren har genomgått på flera ställen: man har lagt tak på murarna och satt in fönster (!) i gluggarna, enligt utsago inspirerat av teckningar från den osmanska eran då byggnaden tjänade som lokal produktionsort för Iznikkakel. Resultatet kan ses nedan.

2016-11-02 14.57.38.jpg

2016-11-02 14.58.17.jpg

OH

Posted in Uncategorized | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Mer Miklagård

De två volymer om vikingar och Bysans som Fedir Androschuk förestått inom serien Studia Byzantina Upsaliensia har nyligen belönats med en recension av Rune Edberg som vi här tar tillfället att länka till.

Posted in publications | Tagged | Leave a comment

Ny serie om vikingaflicka i Miklagård

Läsare av Dagens ETC har sedan i somras kunnat följa den äventyrliga vikingaflickan Siris resa till Miklagård i form av Patric Nyströms och Per Demervalls nya seriealbum Siri och vikingarna, utgivet av Rabén & Sjögren (2016). I följetongsformatet publiceras en sida om dagen, så Siri är fortfarande mitt uppe i spännande förvecklingar på hippodromen och så sent som igår fick hon syn på palatset för första gången.palatset.jpg (Originalbilden här till höger återgiven med vänligt tillstånd av Per Demervall.)

Själv har jag fuskat, köpt albumet och redan läst hela storyn, men jag följer ändå varje morgon med stort nöje Siris äventyr i den bysantinska huvudstaden. Som Bysansintresserad läsare blev jag förstås också nyfiken på vad som inspirerat texten och teckningarna, så jag kontaktade Patric och Per för att ställa ett par frågor.

Patric fick frågan ”Vad inspirerade er till ämnet ’vikingaflicka i Miklagård’?” och svarade så här: ”När vi fick uppgiften att skapa en ny serie så bestämde vi ganska omedelbart att det skulle handla om en flicka. Detta av två anledningar: vi båda har döttrar och att det finns inte så mycket äventyrsserier med en flicka i huvudrollen. När vi väl hade bestämt oss för vikingatiden så var det väldigt lätt att bestämma sig för att de skulle resa, precis som de svenska vikingarna gjorde, till Miklagård och bedriva handel.”

Här kan man tillägga att Patric under 1990-talet var involverad också i bearbetningen av Röde Orm till seriealbum, en erfarenhet som kanske också den påverkat valet av ämne för den nya serien om Siri.

miljöer2.jpgPer fick i egenskap av tecknare frågan ”Av vilket bildmaterial har framställningen av Miklagård/Konstantinopel inspirerats?” och svarade: ”För att göra bilderna av Miklagård/Konstantinopel, har jag dammsugit nätet efter referensbilder för att se hur det kan ha sett ut. Det har legat som grund för bilderna. Sedan har min fantasi fått göra resten. Jag jobbar alltid med en grundlig research då jag gör historiska serier. Som exempel kan jag nämna min seriebearbetning av Strindbergs Röda rummet.”

Det arbete som ligger bakom teckningarna är tydligt inte minst i framställningen av hippodromen, som utgör spelplats för en central del av intrigen och dessutom pryder albumets omslag. Utöver de fina teckningarna är det här en uppfriskande serie med en tuff liten tjej i huvudrollen – en modern Asterix i ny svensk gestalt, kanske man kan säga. Jag rekommenderar varmt att den införskaffas till alla yngre familjemedlemmar och att ni själva tjuvläser den, gärna vid frukostbordet som jag gjort.

Ni som har vägarna förbi Bokmässan i Göteborg kan träffa Per och Patric och få era album signerade den 24 september, kl. 14-15 i monter B 05:22 (Rabén & Sjögren).

IN

Posted in events, publications | Tagged , , , , | Leave a comment